Kungl. Myntkabinettet, Livrustkammaren, Armémuseum, Postmuseum samt University of Oxford, Uppsala universitet och Lunds universitet inleder ett gemensamt forsknings- och utbildningssamarbete.
Framväxten av det moderna Sverige, 1523–1914
När skapades Sverige? När började vanliga människor se sig själva som svenskar? När grundades våra statsbärande institutioner och hur fungerade dessa över tid? Hur uppfattade vanliga människor fenomen som skatteindrivning, militärmaktens expansion och kyrkans ord? Dessa och många andra frågor behandlas i ett unikt internationellt samarbete mellan Kungl. Myntkabinettet, Livrustkammaren, Postmuseum, Armémuseum samt University of Oxford, Uppsala universitet och Lunds universitet.
– Samarbetet innebär att vi erbjuder allmänheten forskningsuppdaterade seminarier, föreläsningar och konferenser samt att vi skriver en antologi där ett tiotal forskare medverkar och genomför skolvisningar och utställningar, säger Ian Wiséhn, som är chef för Kungl. Myntkabinettet.
Samarbetet belyser dels samspelet mellan nationella eliter och vanliga människor, dels frågor om kontinuitet, förändring och gemenskap över tid. Följande delmoment kommer bland annat att belysas: Skatteindrivningens historia, tidigmodern masskommunikation, militärmaktens historia, Krigens finansiering, Att spara och samla nationella föremål, Relationen mellan Konungen och folket, Postväsendets etablering, utformning och betydelse för nationell gemenskap, samt framväxten av det moderna kartväsendet.
– Forskarna från Oxford, Uppsala och Lund sätter ett stort värde på att samarbeta med fyra nationella museer, eftersom dessa kan bidra till att sprida forskningsresultaten till en bred allmänhet, särskilt vår målgrupp ”unga vuxna”. Forskarna följer därför projektet från A till Ö och uppdaterar innehållet så att det ligger i linje med forskningsfronterna i ämnet. Det säger projektledaren, fil.dr Christopher Lagerqvist.
