50 år sedan Vasa bärgades

Den 24 april 1961 bröt Vasa ytan efter 333 år på botten. Nu har hon funnits bland oss i 50 år och blivit en världsunik klenod.

Efter flera misslyckade bärgningsförsök var det äntligen dags den där vårdagen 1961. Förväntansfulla stockholmare står på kajerna. Barn skolkar. Sverige håller andan. Radio och press från hela världen finns på plats och svensk television gör något på den tiden så unikt som en direktsändning.

Återupptäckaren Franzén

På 1960-talet sjöd samhället av teknikoptimism. Ingenjörskonsten skattades högt. Men bärgningen av Vasa var inte bara en världsunik händelse. Den var också en pojkdröm som gick i uppfyllelse.

Det var amatörarkeologen och upptäckaren Anders Franzén som 1956 hittade Vasa utanför Beckholmen med hjälp av ett hemmagjort propplod.

Pingisbollar och flytpontoner

Det fanns många idéer om hur Vasa skulle bärgas, den ena mer kreativ än den andra. Någon tyckte att man skulle fylla skeppet med pingisbollar. Luften i pingisbollarna skulle göra att skrovet flöt upp. Till slut, och tur nog, valde man den beprövade bärgningsmetoden – med vajrar och flytpontoner.

Vasas bärgning var ett historiskt ögonblick och början på en framgångssaga. Ett gigantiskt experiment och pussel för arkeologer, konservatorer och forskare tog sin början, och efter många års enträget arbete kan Sverige idag stoltsera med en världsunik klenod. Ingen annanstans i världen finns ett så väl bevarat 1600-talsskepp att visa upp.

Miljonpublik

Vasamuseet är Skandinaviens mest besökta museum och drar årligen över en miljon besökare. Konserverings- och bevarandearbetet pågår löpande med ny teknologi och nya rön. Ett internationellt forskarlag arbetar kontinuerligt med att se till att Vasa ska må så bra som möjligt även i framtiden.

Läs mer om jubileet på Vasamuseet.