Svärdet

Svärdet sjönk under strid 1676. År 2011 återupptäcktes hon på havsbottnen öster om Öland.

Svärdet byggdes av holländaren Jakob de Voss på Skeppsholmen i Stockholm. Hon sjösattes 1662 och hade ett deplacement på cirka 1700 ton.

Längden över stäv var nästan 47,5 meter och bredden 12,5 meter. Det finns inga säkra uppgifter om Svärdets bestyckning, men enligt en plan från 1675 skulle fartyget bestyckas med 86 kanoner:

• 12 st 36-pundiga (på undre batteridäck)
• 4 st 30-pundiga (på undre batteridäck)
• 14 st 24-pundiga (på undre batteridäck)
• 26 st 12-pundiga (på övre batteridäck)
• 24 st 8-pundiga (4 st på övre batteridäck och 20 st på övre däck)
• 6 st 3-pundiga (övre däck)

Den svenska flottan och kriget 1675 – 1676

Sverige blev 1675 indraget i ett krig med bland annat Danmark. Danskarna ville återta provinser man förlorat tidigare till Sverige, exempelvis Skåne. För att våga sig på en invasion över Öresund och för att sedan kunna hålla förbindelse- och försörjningslinjerna över sundet öppna. krävdes sjöherravälde. Sverige å sin sida var beroende av kontroll över Östersjön för att kunna undsätta provinserna i norra Tyskland och förhindra en invasion i Skåne.

År 1676 bestod den svenska flottan av över 30 örlogsskepp samt ett antal lastdragare, brännare och några inhyrda beväpnade handelsfartyg . Det fanns närmare 12000 man ombord och totalt nästan 2200 kanoner. Riksamiral var Lorenz Creutz ombord på flottans största fartyg Kronan. Befälhavare på det näst största, Svärdet, var den erfarne Claes Uggla.

Den 19 maj lämnade flottan Älvsnabben i Stockholms södra skärgård och satte kurs söderut. Några dagar senare drabbade man samman med den dansk-holländska flottan under amiralen Niels Juel söder om Bornholm. Den svenska flotta var dåligt samövad och hade problem att hålla ihop i motsats till den allierade, som var mer välövad. Den 28 maj anlände den holländske amiralen Cornelis Tromp med förstärkningar till den allierade flottan och svenskarna beslöt att dra sig norrut och försöka utkämpa striden mellan Öland och Landsort, för att kunna retirera inomskärs om striden gick dåligt.

Slaget vid Öland 1 juni 1676

Den 1 juni 1676 seglade den svenska flottan norrut längs Ölands östkust förföljd av den allierade flottan. Vid middagstid hade delar av denna kommit så nära att man började skjuta. Strax därefter vände Kronan mot fienden, men kapsejsade och exploderade. Enligt vissa källor initierades vändningen av en signal från Svärdet som också vände tillsammans med delar av flottan. De svenska fartygen kom nu i oordning och flera fartyg flydde.

Svärdet omringades av bland annat Christianus Quintus med Tromp ombord och Juel på Churprindsen. Efter att ha kämpat mot övermakten i närmare två timmar fick Svärdet stormasten avskjuten och kapitulerade. Innan fienden hann ta över skeppet kom en holländsk brännare och lade sig intill Svärdet, trots att Tromp försökte förhindra detta. Svärdet tog eld och efter att ha brunnit en stund nådde elden krutdurken och fartyget exploderade.

Av de 650 båtsmännen och soldaterna ombord, blev endast ett femtiotal räddade. Skeppen Neptunus och Järnvågen samt några mindre fartyg erövrades av fienden. Resten av den tilltufsade flottan flydde till Stockholms skärgård. Resultatet av nederlaget lät inte vänta – den 29 juni landsteg 14 000 danska soldater i Skåne.

De stora skeppen – en jämförelse

Dessa fartyg har varit bland sin tids största med en stor mängd bronskanoner ombord och den ekonomiska och prestigemässiga förlusten vid deras förlisningar har varit enorm, för att inte tala om förlusten av människoliv.

Litteratur

Ericsson Wolke, L & Hårdstedt, M. 2009. Svenska sjöslag. Värnamo.
Glete, J. 2010. Swedish naval administration 1521-1721. Resource Flows and Organisational Capabilities. Leiden.
Halldin G. 1963. Svenskt skeppsbyggeri. Malmö.
Hocker, F. 2011. Vasa. Värnamo.
Johansson, B. 1985. Regalskeppet Kronan. Höganäs.
Lybeck, O. 1942. Svenska flottans historia. Vol. 2. Malmö.

Relaterade artiklar:

Svärdet – spektakulärt vrakfynd Sensationellt vrakfynd utanför Öland – SVT