Alla helgons dag och alla själars dag
Alla helgons dag firas den lördag som infaller mellan den 31 oktober och den 6 november. Då brinner ljusen på kyrkogårdarna till våra anhörigas minne. Men den seden är bara drygt ett halvt sekel gammal i Sverige. Urgammal är däremot dödskult, själskult och helgonkult vid vinterhalvårets ingång.
Allhelgonadagen i den romersk-katolska kyrkan
Den 1 november, allhelgonadagen, har katolska kyrkan sedan 700-talet firat de helgon som inte hade egna dagar i almanackan. Dagen efter, den 2 november, firade man alla själars dag för döda familjemedlemmar och kvällen före, den 31 oktober, var allhelgona afton (All Hallows Even=Halloween).
Allhelgonahelgen har i växlande utsträckning bibehållit sin betydelse i den romersk-katolska kyrkan i Västeuropa.
Allhelgonadagens var vinterns första dag
Under Sveriges katolska medeltid stöter vi första gången på allhelgonadagen i Vallentunakalendariet 1198. Den räknades då till andra klassens helger, det vill säga att den i betydelse kom närmast efter jul, påsk och pingst. Att dagen var betydande kan också avläsas i förekomsten av allhelgonagillen på olika platser i landet. Allhelgonadagens roll som kalendarisk fixpunkt syns i medeltidslagarna och den ansågs vara vinterns första dag.
Allhelgonadagen som helgdag togs bort
I Sverige bibehölls allhelgonadagen som helgdag även efter reformationen på 1500-talet, trots olika försök att rensa bort den och trots att helgondyrkan inte gick ihop med den nya lutherska läran. Den bedömdes tydligen som svår att göra sig av med utan protester, däremot avskaffades alla själars dag, den 2 november. Men slutligen försvann även allhelgonadagen som helgdag i almanacksreformen 1772.
Alla helgons dag infördes 1953
Först senare, vid nittonhundratalets mitt, växte seden med ljusen på gravarna fram – med inspiration hämtad från de katolska medelhavsländerna. Och till slut återinfördes dagen i och med helgdagsreformen 1953. Dagen blev kallad alla helgons dag och den firas den första lördagen i november och dess betydelse som ett uppskattat avbrott i höstmörkret bara växer och växer. Den gamla allhelgonadagen ligger kvar den 1 november, dock utan helgdagssstatus.
Allhelgonarenässansen i Sverige är alltså i viss mån ett katolskt bruk som återvänt i en ny form – nu minns vi våra döda på den dag (med viss förskjutning i almanackan ibland) som vi tidigare ägnade våra helgon och inte som förr på alla själars dag. Men frågan är om vi dessutom är beredda att ta till oss Halloween, ett höstfirande med hednisk-katolska rötter?
Lena Kättström Höök
Läs mer om:
Krans och ljus till de döda
Halloween
