Avtryck

14 Nobelpristagare om inspiration, förebilder och betydelsen av att föra något vidare

Alla människor lämnar avtryck. Vi träffar personer som vi påverkar och som påverkar oss, ibland i sådan utsträckning att de för alltid förändrar hur vi ser och uppfattar världen. Utställningen Avtryck handlar om sådana spår: från Alfred Nobels testamente – ett dokument som gjort bestående avtryck i kulturer långt utanför Sveriges gränser – till Nobelpristagarnas egna berättelser och reflektioner kring avtryck de lämnat men också inspirerats av.

Vi vill väcka våra besökares egna tankar kring vilka avtryck som format dem. Vi vill också inspirera våra besökare med Nobelpristagarnas berättelser. De flesta har utfört sitt arbete långt utanför strålkastarljuset, men de har alla gjort det utifrån en gemensam utgångspunkt: de har velat hjälpa oss att bättre förstå världen och att vi alla kan påverka och förändra världen till det bättre, säger Karin Jonsson, projektledare på Nobelmuseet.

I en del av utställningen visas videokonstverket Legacy där Nobelpristagare diskuterar betydelsen av arv, privat och i yrket. En av de intervjuade berättar att en av hans största vetenskapliga förebilder var en professor som han aldrig jobbade ihop med. Ändå inspirerades han av dennes sätt att tänka och lösa problem, metoder som gjorde sådant intryck på honom att han i sin tur kunde använda dem till problemlösning i helt andra fält.

Kanske är det bästa avtryck vi kan lämna efter oss en värld som är bättre än den vi fått i arv. I en annan del av utställningen visas konstverket Hope där vi får vi en känsla av hur arvet från det förflutna kan ge hopp inför framtiden. Det avtryck Alfred Nobel lämnade var en uppmuntran och en uppmaning att känna hopp. De problem mänskligheten står inför kommer att hanteras och lösas på nya sätt, av en ny generation problemlösare.

Avtryck visar också Alfred Nobels testamente för första gången för publik. Nobel var motståndare till ärvda förmögenheter som han menade bidrog till ”människosläktets försoffning”. Testamentet var ett snillrikt sätt att lösa dilemmat. Arvet, i form av ett pris, skulle belöna någon som gjort sig värdig genom sitt arbete.

Utställningen är ett samarbete mellan Nobelmuseet och konstnärerna David Hodge (f. 1955) och Hi-Jin Kang Hodge (f. 1974). Installationerna bygger på intervjuer som konstnärerna gjort med Nobelpristagare i San Francisco, New York och Stockholm. Nobelmuseet visade i samlingsutställningen ”The Missing Peace – Artists Consider the Dalai Lama” 2010 deras installation Impermanence, som även ingår i museets samlingar. David och Hi-Jin har också ställt ut verken Spinning på Fotografiska och Unspoken på Dansmuseet.

Utställningen producerades i samarbete med EF.

 


Publicerat

i

, ,

av