Från idé till katastrof. Vasa var en svensk statussymbol utan motstycke. Skeppet var också från grunden felkonstruerat – och sjönk efter en dryg kilometers seglats.
I början av 1600-talet var Sverige ett okänt land i Europas norra utkant. Men med stormaktstiden (1611-1718) växte kungariket i anseende – och flotta.
År 1625 beställde Gustav II Adolf skeppet Vasa. Ett skepp som skulle vara med och strida i kriget mot Polen. Med 64 kanoner och 300 soldater skulle Vasa bli en rejäl uppvisning av militär makt – och konstnärlig prakt. Ett riktigt skrytbygge alltså.
Vasa började byggas 1626 på varvet Skeppsgården på nuvarande Blasieholmen i Stockholm, under ledning av holländaren Henrik Hybertsson.
Men Hybertsson insjuknade och dog året därpå, och redan 1626 hade hans assistent Henrik ”Hein” Jacobsson tagit över. Och 1628 stod Vasa färdigt.
Bra att veta: Vasa skrivs ut som Vasa eller skeppet Vasa. Skriv inte Vasaskeppet eller regalskeppet Vasa, då det i forskarvärlden anses felaktigt.
Katastrofen – en kastvind
Söndagen 10 augusti 1628 lämnade Vasa kajen nedanför slottet Tre Kronor inför mängder av nyfikna åskådare. Ombord fanns 145 besättningsmän. Där fanns även barn och kvinnor, besättningens familjer och anhöriga, som fått tillåtelse att följa med en bit.
Skeppet drogs med trossar från land till området vid nuvarande Slussen. Sedan sattes seglen för avfärd. Efter en stilla seglats tog vinden tag i seglen – och katastrofen var ett faktum.
Fartyget började kränga och vattnet vällde in genom de öppna kanonluckorna. Vasa sjönk – efter en seglats på 1300 meter.
Enligt ögonvittnen dog runt 30 personer i olyckan. Man har i efterhand hittat kvarlevor från minst 16 personer.
Bra att veta: Kanonportarna stod öppna för att man skjutit dubbel svensk lösen, som man brukade när man lämnade hamnen. Vanligen seglade man inte med öppna portar.
Därför sjönk Vasa
När Vasa byggdes samlades experter på Skeppsgården i Stockholm, där över 400 personer arbetade.
Där fanns hantverkare som timmermän, smeder och segelsömmare från Sverige, Holland och Tyskland. Specialisterna var där – men det räckte inte för att hindra katastrofen. Vasa var från grunden felkonstruerad.
På 1600-talet användes inte ritningar. Det var hantverkarnas erfarenhet som var det viktigaste redskapet. Hantverkarna använde såkallade ”bestick”, vilket var bestämda proportioner och mått som skulle ge skeppet goda egenskaper. Men i Vasas fall fick skeppet allt annat än goda egenskaper.
Skeppet hade helt enkelt fel proportioner. Delarna ovanför vatten, som segel, master och kanoner vägde tillsammans för mycket. Samtidigt var barlasten och skeppets undervattenskropp för liten. Skeppets skrov trycktes helt enkelt inte tillräckligt långt ner i vattnet för att bli stabilt.
Det finns dock forskning som visar att Vasa skulle kunna ha seglat alldeles utmärkt – om bara kanonportarna varit stängda eller om skeppet varit lastat på annat sätt.
Vasa kan också ha gått under på grund av dåligt sjömanskap.
Bra att veta: Alla delar som hör till masterna, som segel, tåg och bommar, kallas för rigg. Däcken där kanonerna står kallas batteridäck.
Ett skepp för en stormaktskung
Gustav II Adolf var Sveriges regent mellan 1611 och 1632. Han var sonson till Gustav Vasa och man brukar räkna hans kröning som början av stormaktstiden.
När han tillträdde ärvde han tre krig. Mot Ryssland, Danmark och Polen. I Polen regerade hans kusin Sigismund, som tidigare varit kung även över Sverige – men tvingats abdikera på grund av att han var katolik. Och det var för kriget mot Polen som Vasa byggdes.
Kriget hade flera orsaker. Förutom att det handlade om ekonomi och politik var kriget ett religionskrig, ett krig där Sveriges gränser utökades och grunden lades för stormakten Sverige. Gustav II Adolf sökte nya krig och samtidigt utvecklades Sverige snabbt – städer som Göteborg grundlades och den svenska statsapparaten med sin byråkrati började utvecklas.
Bra att veta: Gustav II Adolf är den enda svenska kung som fortfarande har en egen flaggdag.